subglobal8 link |

 

GISSA DIAGNOSEN

 

En produktion av Dansmaskinen i samarbete med Teatermaskinen

I

Film: Mirjam Hector film & Art

 

 

Foto: Gunne Ramberg

Gissa diagnosen-

dansföreställning med fokus på olikheter som tillgångar

Dansmaskinen erbjuder en dansföreställning med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos ungdomar. På scenen står fem personer som genom sina egna och andras berättelser gestaltar upplevelser av att leva med en diagnos. Hur rör sig en person med ADHD? Vad är karaktäristiskt för en som har läs och skrivsvårigheter? Hur upplever en person med Asperger sin omgivning?Hur ser man ut om man har OCD? Och alla de utan diagnos hur rör dom sig?

Föreställningen följs av ett samtal där dansarna delar med sig av sina personliga erfarenheter av att leva med en diagnos. Samtalet bidrar till att medvetandegöra, synliggöra samt ge ord åt den fysiska och känslomässiga upplevelsen som föreställningen ger. Det nyskapande med föreställningen är att vi arbetat korografiskt utifrån de rörelser dansarna själva associerar till sin diagnos.

 

"Hur kommer vi till en sådan miljö där vi alla är respekterade och efterfrågade? Jag tror att vi behöver arbeta aktivt för att nå inkluderande miljöer och förhållningssätt. Föreställningen kan vara ett utmärkt tillfälle att starta ett samtal om lika värde, inkludering och skolans lärmiljö och arbetsklimat."

Ewa Johansson, Rektor Viby och Futurum, Bålsta

 

"I skolan ställs krav på att kunna anpassa sig och följa uttalade och outtalade regler. Ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hamnar ofta utanför den sociala gemenskapen"

Riksorganisationen Attention

 

Längd: Ca 1,5 timmar. Detta avser föreställning (40min) med efterföljande diskussion.

Foto: Gunne Ramberg

Vid intresse kan förställningen ingå i en tematräff med fokus på inkludering riktat till pedagoger och personal inom skola, vård och omsorg

 

"Gissa diagnosen var för mig en tankeställare då jag som duktig åskådare snabbt försökte sätta en diagnos på varje scen, göra rätt och sortera. Det blev ett svårt och omöjligt uppdrag. Kan vi verkligen sortera människor i fack och vem är då normal? Det är frågor som alla behöver fundera över. Föreställningen är ett utmärkt tillfälle att starta ett samtal om lika värde, inkludering och skolans lärmiljö och arbetsklimat."

Ewa Johansson, Rektor Viby och Futurum, Bålsta

"Dansföreställningen Gissa diagnosen ger en positiv bild av hur människor med olika funktionsnedsättningar fungerar i ett stereotypt samhälle. Dansarnas samtal med publiken är en viktig del eftersom de delar med sig av sina erfarenheter av att leva med en sk. funktionsnedsättning. Det här är ett bra sätt för alla som arbetar inom skola och omsorg att få en djupare förståelse för människor som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och deras vardag."

Per Rostad, Politiker i utbildnings- och arbetsmarknadsnämden Västerås Stad

 

 

 

 

 

En dansföreställning där de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna ADHD, Tvångssyndrom (OCD), Autistiskt spektrum, Tourettes syndrom samt läs- och skrivsvårigheter står i fokus. På scen står fem personer som genom sina egna och andras berättelser gestaltar upplevelser av att leva med en diagnos.

 

                                         

Till vilken grad är en person sin diagnos?

Är det alltid nödvändigt att se sin diagnos som ett problem som behöver åtgärder i form av medicinering eller annan behandling? Varför talas det överhuvudtaget om en ”nedsättning”? Vad är det som är ”nedsatt”? Det är uppenbart att för att kunna betrakta en person som ”nedsatt”, måste det finnas en norm att utgå ifrån. Vad är det för norm och varför utgår man ifrån den? Vilka får plats i strukturen och de tajta ramarnas samhälle?

Gissa diagnosen är en föreställning där du som publik är med och diagnostiserar det som händer under berättelsens gång. Vem är det egentligen som är frisk, normal och icke ”nedsatt” och hur känner man igen en sådan person? Hur rör sig en person med ADHD? Vad är karäktäristiskt för en som har läs och skrivsvårigheter? Hur upplever en person med Asperger sin omgivning? Hur ser man ut om man har OCD? Och alla de utan diagnos, hur rör dom sig?

.

 

                            

 

Koreografer: Amanda Billberg, Eva Svaneblom

På scen: Alexandra Karagianni, Eva Svaneblom, Joakim Ågren, Johan Andersson, Linus Sundqvist

Kompositör: Kenneth Cosimo

Scenograf: Fathia Mohidin

Foto: Gunne Ramberg

Film: Mirjam Hector

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Musiken Till försetällningen finns utgiven på The Conet Project III & Pataphysical Music I av

The Institute of Highspeedart