2000

Mån.25 aug.
Ons. 17 Sept.

Onsdag 29 oktober 2003
Vi är i Göteborg, eller snarare på väg härifrån. Magic verkar lite desperat att komma iväg. Han körde nyss mot enkelriktat utanför Järntorget.Men vi hann innan vi blev mosade. Jonas meddelar att det är tyngdkraften som hindrar oss från att vara på två ställen samtidigt. Börja dagen med kvantfysik, det är tungt.Vet inte om jag vill vara på flera ställen samtidigt. Skulle kanske inte klara det rent mentalt.
Igår spelade vi på Pusterviks bar som är ett skönt ställe med trevliga människor.Ett bra gig, sa dom andra. Bob var lite sjuk, han brukar vara bra då. Jag var själv i ett vakuum så jag vet inte riktigt.Som att göteborgsvädret regnade i huvet på mej. I vanliga fall har jag kontakt men inte igår. Kvantfysikaliskt knepigt det där. Om man inte ens kan vara på en plats i taget menar jag. Några fotoner drev väl iväg någon annanstans.
Vi fick in en Stackars Lajkarökare också med trummisen Mange på gura och Bob på trummor och plötsligt lät det garage på ett suveränt sätt.
Göteborgarna verkade glada efteråt och logen fylldes med trevliga tjejer, vi hade efterfest på hotellet. Gitarren gick runt som på 70talet.Mange spelade sin stora hit Just a Perfect Day. Vår medresande polare Erika körde egna låtar och Sundströmcovers och alla brölade Är du Kvaar är du kvaar är du kvaar? Alla öl skrevs upp på rum 501 där Kenneth bodde.
Bob tog ett tidigt tåg för att hinna tillbaka till Finland. Är avundsjuk, jag vill också till Finland, höra massa finska överallt och äta karelska piroger och riktigt rågbröd. Till Joensuu, den enda stad jag vet där skyltdockorna är tjocka och stadiga som en riktig finsk tant.
/Sara.
Gollum noz, chamanhäxor & bobhanssonmorsor i drivor, hjälp, nu kommer dom…
Spelningen blev lyckad, luften befolkad, golvet va fullt med kul.
Hi,ho, ho, first we take Jönköping, then we take Norrland!
…ju fler vi e tillsammans desto gladare blir vi…/Stackars Jonas

det är snö och snö är snällare än regn eftersom snön ligger kvar och säger hej med ljus och fint ett tag innan det försvinner. igår spelade vi på Krokodil i piteå och vi är glada för piteåbornas skull att de har dit att gå för där var varmt.

just nu sitter vi i bussen på väg till Umeå. Det står 199 på en skylt. De röda baklysena stirrar på oss genom diset som små uggelögon och inatt drömde jag om katter. Jonas tlycker Kenneth spler jättebra piano och Kenneth pratar internettservrarhelveten med Sebastian. Sebastians pappa spelar see you later alligator på finlandsbåtarna. Sebastian vet inte vad han ska säga. Vi förstår honom.

bussen vi åker i är röd och det ligger en banan framme vid ratten. Magic tycker så mycket om att köra den här bilen att han då och då lägger ner sin kind mot ratten och ler nöjt som ett barn. Med skäggstubb. För trettiosex år sedan krystade Monica allt vad hon kunde. Då kom Magnus ut. Sedan började han spela trummor. Nu sitter han längst bak i bussen och tittar störögt på Norrland som inte tittar tillbaks. Och just nu vidgar sig Saras skrev för att ytterligar en människa ska kunna ploppa ut i den här värden. Vi saknadspussar henne genom luften.

tjo.

/bob...

.....................................................

jamen vikket trevligbemötande vi fick i Skellefteå, ostmackor på direkten,
å färglad loge, klart kännetecknande för bra arr...
sedan bar det av till Pite, 1 tillika gemytligt ställe med grym
hemmahosfeeling & glada miner...
okej havsbadshotellet va klart shiningframkallande
längs hela ryggraden, men jag tog mod till mig å snart satt jag där
vid zebbes sängkant hela natten
å höll handen...
Damen i hotellrummet ovanför oss hade förmodligen druckit lite
mycket för hon kräktes i vad som lät som ett surroundsystem hela natten.
En sak till... näförresten.

/stackarsjonas